Fishing Trips

Vättlefjäll - Maj 2003

Återkomsten till Vättlefjäll

Text: Björn Arkenfall

Precis framför mig i sjön hade jag sett fiskvak ett tag och jag var precis redo att börja kasta ut flugan igen när ytterligare ett stort vak uppenbarade sig, bara några meter rakt framför min flytring. Rent reflexmässigt kastade jag ut flugan som landade mitt i vaket och på bara någon sekund såg jag den stora fiskryggen bryta vattenytan i ett stort plask. Min fluga sögs ner brutalt under vattnet. Jag lyfte raskt upp spöt och fick kontakt med fisken! Fiskens rörelser i vattnet avslöjande direkt att det rörde sig om en öring av större modell. Adrenalinet började snabbt pumpa runt i kroppen. Skulle jag äntligen lyckas landa en fin öring?

Vi var på plats i Vättlefjäll strax utanför Göteborg. Det var andra gången nu som sportfiskeklubben Elmer besökte Högsjön och Holmesjön i ytterligare försök att komma i kontakt med dess stora öringar. I maj månad brukar kläckningar av Sjösandsländan komma igång i rikliga mängder och det brukar resultera i ett sanslöst bra fiske efter grov öring. Kläckningarna pågår som intensivast under ett par veckor och när under försommaren detta infaller beror helt enkelt på hur tidig eller sen våren är. Just i år var sommaren sen och jag hade inte sett några kläckningar tidigare så det fanns lite oro i kroppen när jag mötte upp grabbarna i Göteborg tidigt en torsdag morgon.

Image

Magnus Mattisson är en ny medlem i klubben och det är första gången han är med på en Elmer-resa. Efter lite välkomstsnack så drog jag, Magnus, Uffe och Roger iväg mot sjöarna med bilarna fullpackade till bredden med prylar. Ronny hade strul på jobbet och kunde inte kunna komma iväg förens dagen efter. Men han hade lovat att köra ner fort och ansluta till gänget på plats. Grabbarna som kom från Stockholm hade åkt innan gryningen för att nyttja dagen så mycket som möjligt.

På förmiddagen var vi framme vid lägerplatsen, vårt base-camp. Vi hade valt exakt samma plats som förra året då den ligger perfekt med utsikt över Holmesjön och precis bredvid de bästa fiskeplatserna. Jag tog av mig ryggsäcken och all annan utrustning och gick direkt ner till vattnet för att börja söka efter insekter. Med stor lättnad kunde jag konstatera att det nu fanns massor av Sjösandsländor på ytan, det fullkomligt kryllade av dom. Härligt! Nu fanns det goda chanser till ett bra öringfiske. Vi skyndade oss att sätta upp lägret och riggade utrustningen. Därefter spred vi ut oss runt sjön för fiske!

Det dröjer inte länge förens jag hör att välbekänt skrik från den inre viken där Uffe hade ställt sig och kastat. I högsta hugg tar jag min kamera samt håv och springer för att hjälpa till. Det är nästan kusligt likt starten förra årets resa. Då var det också Uffe som fick hugg direkt efter starten och på exakt samma ställe! Jag står bredvid och ser på när Uffe drillar fisken, men något verkar inte stämma. Fisken kämpar inte alls som en öring brukar och vi kan snart konstatera att det istället för en öring är en stor abborre som sitter på kroken. En fin fisk, men inte lika spännande och inte det vi hoppades på, så vi återgår till att försöka hitta öringarna i sjön.

Det fullkomligt kryllar av insekter i vikarna och öringarna är uppe vid ytan hela tiden, frossar på överflödet av mat. Men vi har det kämpigt med att få dom att hugga. Det dröjer ända fram tills eftermiddagen innan den öringen första landas. Det är Uffe som faktiskt tar den första, en fin öring på runt 0.75 kg. Men fisket går allmänt trögt och vi kämpar alla på hårt med alla tänkbara knep och metoder. Det verkar omöjligt att få dom att hugga. Man kastar ut flugan och istället för den tar öringarna riktiga insekter som ligger precis bredvid flugan. Det händer till och med att våra flugor dränks av vattnet från ett vak precis bredvid! Öringarna är enormt selektiva och tar enbart Sjösandsländan i ett visst stadium. Vilket stadium av insekten dom gillar varierar också med tiden under dagen. Vi ställs verkligen på prov som vi aldrig gjort förut.

Image

På fredagen bestämmer vi oss för att gå bort mot Högsjön för att se om vi kan landa några öringar i den sjön eller kanske till och med några harrar. Enligt vad jag vet så finns nämligen Sveriges sydligaste bestånd av självproducerande harr i Högsjön, även om beståndet har sinat så går det att få harr i sjön. Magnus har med sig flytringen och ger sig paddlandes ut mot mitten.

Vi andra går mot en vik där jag tidigare fått harr och börja kasta med olika imitationer. Vi får dock inget annat än några abborrar i Högsjön och när regnet börjar falla ner från himlen så ger vi oss av tillbaka till Holmesjön och vårt base-camp. Magnus möter upp med flytringen och berättar hur han sett vakandes harr så nära att man kunde se dom i vattnet, men ingen fisk ville dock fastna på kroken.

Den resterande delen av resan fiskade vi enbart efter öring i Holmesjön, men det gick fortsatt trögt. Trots selektiva öringar så lyckades alla till slut ändå lura var sin öring under helgen, alltid något men klart sämre än normalt. Alla lyckades utom Ronny som hade några fina påslag, men som tyvärr fick åka hem utan att få känna på Holmesjöns öringar.

Image

Hur gick det med storöringen från flytringen då? Jo, efter många chanser gav det äntligen resultat. En imitation av en kläckning av sjösandsländan gjorde att öringen till slut tog tag i flugan. Som alltid är det lite svårare att drilla och landa en fisk från flytring, så det var med stor lättnad när jag fick tag i öringen. Nytt rekord för resan kunde konstateras, 1,55 kg.

Image

Holmesjön – på återseende! 

 

Copyright © 2017 elmerfishing.com. All Rights Reserved.
Joomla! is Free Software released under the GNU General Public License.
JoomSpirit