Fishing Trips

Fulufjäll - Aug 2002

Fulufjäll – andra sommaren

Text: Ulf Hagström

Tillbaka till Fulufjäll.
Bara ordet ”tillbaka” känns lite speciellt.
Att åka tillbaka, att återse, att återuppleva. Återuppleva en bedövande vacker natur, ett vattensystem som håller både öring och röding och en plats där både kropp och själ fann oväntad stor ro förra året vid den här tiden.

Det var alltså första gången som Elmerfishing skulle åka tillbaka till en plats där vi varit tidigare. Även om vi denna gång valde att inte tälta nere vid sjön Skarphån som förra året, utan som genom en slump lyckats få hyra stugan vid sjön Stora harrsjön bara någon vecka innan avresan, en stuga som det är flera års väntetid på i normala fall. Men med 40-50 minuters vandring ner till Skarphån så hade vi alla möjligheter att få återse precis samma vatten som förra året om vi skulle vilja. Rent fiskemässigt var förra årets resa hit inte på långa vägar speciellt bra, men på många andra sätt var det något av det bästa vi gjort i klubbens historia. Så det var med mycket skratt och hög stämning vi gav oss av i Ronnys bil från Kumla strax efter 21.30 på onsdagskvällen. Jag och Roger hade som vanligt kommit från Stockholm, och Björn hade denna dag åkt snabbt från Lund där han varit och jobbat, lite för snabbt till och med.

Jag ägnade mycket av de fem timmarnas färd upp mot fjället åt att tänka tillbaka på förra årets resa. Skulle vädret bli lika bra som då, hittills så hade vi haft strålande väder i hela landet hela veckan, och prognoserna hade lovat fortsatt lika bra. Skulle fisket bli bra, förra året gav mycket fisk i bäckarna mellan sjöarna, men de var små och vi saknade den lite större fisken. Skulle vi slippa myggen i år också? Skulle det känns konstigt att bo i stuga och inte i tält för första gången på en fiskeresa? Så där gick tankarna fram och tillbaka under resan, och det kändes som att det hade gått förvånansvärt fort när vi svängde av från Mörkret upp mot Njupeskär och parkeringen där vi återigen skulle sova under bar himmel. Efter förra årets mindre angenäma upplevelse då jag bara frös och frös under den kalla fjällhimmeln så skulle jag i år få sova i bilen, kanske skulle det uppväga att min sovsäck var så dålig som den var.

Image

Vid kvart över tre så somnade vi in, och Björn väckte oss glad i hågen halv sju. Den kalla nattluften låg fortfarande kvar, men en snabb frukost värmde upp oss, och snart så föll solens första strålar på oss och talade om för oss att vi var redo för stigningen upp för fjället. Vi tog det lugnare i år, vi hade lärt oss av förra årets tunga vandring, och när vi väl var uppe vid vindskyddet som markerade att toppen nästan var nådd så kändes det mycket bättre i både axlar, rygg och fötter än efter förra årets stigning då vi glada i hågen bränt ut oss totalt på väg upp för fjället.

Image

Vi når campingen strax efter klockan 10.00 och möts där av Klas Norén. I år har länsstyrelsen tagit över driften av campingen (tidigare Assidomän) och man har gjort en hel del förbättringar nu när Fulufjäll skall bli nationalpark. Klas är trevlig och vi blir sittandes kvar en stund över en kopp kaffe pratandes med honom. Efter att fått husnycklar, båtnycklar, fiskekort och köpt lite flugor så ger vi oss i alla fall till sist iväg mot Stora Harrsjön och stugan. De sista kilometrarna blir rena söndagspromenaden, solen skiner och humöret är verkligen på topp. Det blir om möjligt ännu bättre när vi kommer fram till stugan. Den är helt nyrenoverad, stor och rymlig med fyra stora bäddar och ett gasolkök. Solceller på utsidan gör att det också finns eldrivna lampor, en riktig sensation!

Image

Vi samlas i stugan för uppackning och Roger tar under stort jubel från oss andra fram sin överraskning, två kg kräftor! När han sen drar fram nubbarna så kan vi inte annat än att skaka på huvudet. Snart sitter vi på bryggan i strålande solsken och äter kräftor och dricker snaps, vi kunde knappast fått en bättre start på resan.

Image

Vi börjar fiska runt Stora Harrsjön i makligt tempo, men utan framgång. Vi tar oss sedan ner till Lilla harrsjön och fiskar även där, men helt utan framgång. Jag tror att vädret är för fint, solen värmer upp ytvattnet och ljuset gör fisken skygg, resonerar jag. Roger går tillbaka till stugan för att ta sig ut med en av båtarna och testa att ro lite långedrag. Vi andra vill testa bäcken som rinner från Lilla harrsjön till Skarphån, visst borde vi i alla fall få lite bäcköring där, men inte det heller. Jag och Björn ger oss av tillbaka mot stugan medans Ronny väljer att gå ner en bit till i bäcken. Hans envishet vid bäcken gav resultat, han fick den första öringen som dock fick gå tillbaka eftersom den var för liten.

Väl uppe i stugan så tar jag den andra båten samt båda mina två flugspön och bestämmer mig för att testa lite dragrodd med fluga. Två små men vackra öringar på 25 centimeter lyckas jag i alla fall ta. Det börjar skymma nu, och min känsla är att det är därför som det börjat nappa lite nu. Mycket riktigt, när jag kommer upp så har de andra också fått fisk från land. Jag och Björn ser ett lite större vak på andra sidan bukten där vi har båtplatsen, och går dit för att se om vi kan få någon större innan det blir för mörkt. På en marrabou muddler lyckas jag få en fin Öring på 38 cm, men mer än så blir det inte ikväll. Vi samlas i stugan allihop, lagar till öringen och sammanfattar dagen över en liten whiskey innan vi kryper i sängs allihop. Känslan att få krypa ner i en säng istället för att krypa in i ett tält är ovan men välkommen. Det känns som en lyx som man skulle kunna vänja sig vid.

Image

Image

Nästa dags morgon gryr och vi diskuterar över frukosten den bästa strategin för dagen. Solen lyser från en klarblå himmel och det ser ut att bli ännu en underbar dag, men kanske också ännu en svårfiskad dag. Vi tar i alla fall och bestämmer oss för att testa fiske från båt på förmiddagen. Jag och Björn tar en båt för flugfiske, och Ronny och Roger tar en båt för långedrag och mete. Ingen av båtarna får fisk, men Ronny tappar i alla fall en liten öring. Väl tillbaka i stugan igen så bestämmer vi oss för att äta mat, binda lite flugor och vänta tills kvällsfisket. Flugbindningen blir uppskattat, även om det bara är jag och Björn som binder så är alla med och tycker till och kommer med små tips hela tiden. Jag bestämmer mig till slut för att fiska av bäcken mellan stora och lilla harrsjön, medan de andra skall gå och leta svamp.

Image

Jag landar en liten öring och tappar ett par-tre stycken. Det är mer aktivitet i bäcken än i sjön, och även om öringen är liten så är det kul att få kasta på vakande fisk ett tag. Efter att ha fiskat av bäcken och utloppet i den lilla sjön som ligger halvvägs ner till Lilla harrsjön så beger jag mig tillbaka till stugan. De andra har inte kommit tillbaka från sin svampletarexpedition, och jag har ingen lust att sitta i stugan och vänta, så jag går ner till Stora harrsjön istället. Ingen aktivitet på fisken så långt ögat når, solen skiner från en fortsatt blå himmel men det blåser fortfarande rätt mycket. I alla fall tillräckligt mycket för att det skall kunna fiska i motvinden. Så jag ställer mig i lä för att komma från vinden och byter till sjunktafs för att försöka fiska av botten istället. Det blir en ljus nymf som imiterar något litet kräftdjur eller möjligtvis en frilevande nattsländelarv som knyts på. Efter ett par kast så suger det tag i spöt när jag lyfter spötoppen. Det är ingen jätte fisk men ändå kontakt, men desto roligare känns det när jag landar den, det är nämligen en röding! Jag ger ett litet glädjetjut och skrattar lite åt mig själv, det är kul att en 30 cm fisk kan ge en sån glädje. Men så är det när man aldrig fått en vild röding tidigare, glädjen blir stor oavsett storleken på fisken.

Image

Efter en kvarts ytterligare fiske hör jag dom andra på väg tillbaka, men min glädje över rödingen bytts snabbt ut mot oro. Björn och Roger bär Ronny mellan sig och han grinar illa i varje steg. Det visar sig att han trampat snett mellan två stenar och har nu riktigt ont sin vänstra fot. Han kan inte på något sätt stödja på den och har svårt att röra på den mer än lite grand upp och ner. Efter att ha försökt kyla av foten i en hink med vatten ett tag så kryper han ner i sängen för att vila lite, han somnar nästan omedelbart. Vi andra diskuterar hans situation. Det verkar inte alls bra, tänk om han brutit foten, hur skall vi då ta oss ner? Vi kan i alla fall inget mer göra, utan bestämmer oss för att avvakta morgondagen, och fiskar resten av kvällen innan solen går ner bakom oss. Några små öringar fångas, men tyvärr ingen mer röding. Vi småpratar tyst i stugan innan vi också somnar in.


Dagen efter så besannas våra farhågor. Ronny kan inte på något sätt stödja sig på foten, och har fortfarande rejält ont. Han uppmanar dock oss andra att fortsätta fiska utan honom, han skall försöka vila och se om det blir bättre framåt eftermiddagen. Björn har pratat om att gå ner till Skarphån igen, och gör slag i saken och vandrar iväg över fjället. Jag och Roger tar en båt och ger oss ut på sjön igen, jag med flugspöt och Roger med flugspöt och maskmete. Vi ror oss över sjön med fluga och mask efter, men sjön är lika död som solen är varm den här dagen. Vi går i land på andra sidan sjön för att kasta av strandregionen där med fluga. Streamers och nymfer i olika storlekar och former testas, men inget hjälper, sjön verkar vara helt död så här mitt på dagen när solen ligger på. Efter ett par timmars fiske beger vi oss tillbaka med båten över sjön. Visserligen så är fisket väldigt dåligt, men vädret och den underbart vackra omgivningen gör att man ändå trivs. Vardagen känns väldigt avlägsen, trots att man skall åka hem imorgon.


Väl tillbaka i stugan så har Ronny ringt upp till campingen och pratat med Klas. Han tror att det blir svårt att få SOS att komma och hämta Ronny, trots att han inte kan gå så krävs det att det är en livshotande skada för att dom skall rycka ut med helikopter på fjället. Mycket riktigt, Ronnys samtal till SOS lite senare ger inte mycket. Både dom och polisen i Falun som han blir kopplad till har svårt att förstå vår situation, och tycker att han skall linda en handduk runt och försöka gå, eller att vi skall gå två gånger. Till sist så kommer dom i alla fall fram till att vi skall avvakta till morgondagen då hemfärden är planerad och höra av oss då igen om vi fortfarande anser att det krävs hämtning.

På eftermiddagen fiskar vi av hela bäcken ner till Lilla harrsjön, en del bäcköring finns där, och vädret fortsätter att le mot oss. Men det börjar bli frustrerande att vi inte stött på någon större fisk alls.


Kvällsfisket som övergår till nattfiske i Stora harrsjön ger dock kontakt med större fisk, jag har själv påslag på min marrobou muddler och Björn har tre stycken rejäla hugg på sin muddler minnow men tyvärr så krokas ingen av dom. Till slut så får jag trassel som är omöjligt att reda ut i mörkret och vi tar oss tillbaka upp i stugan igen. Ronny har nu fått tillbaka lite kraft i foten, han kan linka korta sträckor på några meter, men det känns inte helt hoppfullt inför morgondagens hemfärd.

Image

Vi somnar i alla fall in ganska tidigt, och ställer klockan på 05.00 för att försöka få några sista timmars fiske på morgonen. Den enda som orkar upp när klockan sen ringer är Roger, men tyvärr så ger inte morgonfisket någonting alls.

Ronny kan nu linka framåt ännu bättre, och vi siktar på att försöka ta oss ner till fjället, SOS skulle ju inte komma så det är bara att försöka. Vi packar över Ronny packning i våra väskor, allt för att underlätta för honom, och börjar röja ur stugan.

Döm av vår förvåning när vi hör en helikopter komma över fjället, det kan väl aldrig vara så att dom är på väg hitåt? Vi tittar på varandra och skrattar lite… inte kan det väl vara så. Jo, visst är det så. En polishelikopter sänker sig ner på marken framför stugan och en polis springer nedhukad ut mot oss. Det hela går snabbt, han tar med sig Ronny och hans nästan tomma ryggsäck och säger till oss andra att vi skall hämta honom på sjukstugan i Särna. Innan vi vet ordet av så har helikoptern lyft och vi står med gapande munnar kvar och tittar efter den. Det visar sig sedan att larmtjänst försökt ringa Ronny fler gånger efter det att han ringt dom. Men eftersom vi inte haft någon täckning så har de inte kommit fram, och när helikoptern från Idre skulle ut på övning så passade man på att åka förbi för att hämta Ronny.

Image

Trots att vi har Ronnys packning nerstuvade i våra ryggsäckar så går vandringen hemåt utan problem. Vi stannar återigen hos Klas i campingen och fikar och pratar en stund. Han tipsar oss om tv sjöar, östra och västra Lillingen, som skall hysa STOR harr. Tydligen har man fått Harr på över 3 kilo på trolling med wobblers! Det hela låter väldigt intressant, och vi bestämmer oss för att kolla upp detta, kanske kan det vara något för nästa sommar?

Vi plockar upp Ronny utanför sjukstugan i Särna, och det visar sig att foten trots allt inte är bruten, det är ledbanden som tagit skada samt att han har blödningar. Men det är inte värre än att han kör oss hela vägen till Kumla. Så fick även Ronny åka helikopter sommaren 2002, helt gratis också…

Image



Copyright © 2017 elmerfishing.com. All Rights Reserved.
Joomla! is Free Software released under the GNU General Public License.
JoomSpirit