Entomology

Dagsländor

Dagsländor är den mest omskrivna insektestypen och kanske måste anses vara den mest viktigaste för flugfiskaren, även om den inte alltid är den mest dominerande insekten i alla vatten vid alla tidpunkter.

Image
Sveriges största dagslända - Sjösandsländan (Ephemera Vulgata)

Dagsländor tillhör släktet Ephemeroptera och har en ofullständig förvandling (se "grundläggade entomologi"). I världen finns ca 800-900 arter och i sverige kan vi stoltsera med strax under 50 olika fördelat på 9 "familjer". Nymfen har normalt en ettårig cykel innan den kläcks som fullvuxen slända, dock så har vissa arter en tvåårig cykel som nymf. Att dagsländorna endast lever en dag, där de kläcks på morgonen och dör på kvällen efter äggläggning, är en sanning med modifikation. Ofta kan de leva upp till flera dagar innan de parar sig och lägger sina ägg och dör.

Storleksmässigt så varierar de svenska dagsländor från några milimeter (Slamsländor, Sporsländor och Damsländor) upp till ca 25 mm (Sandsländor). I södra europa finns några exemplar av  dagsländor som når över 50 mm och i USA är kläckningar av den 35 mm stora Hexagenia en stor händelse på försommaren. De flesta dagsländor lever i strömmande vatten men det finns några arter som påträffas i sjöar och lugnvatten också.

Livet som nymf
Den normala flugfiskaren ser oftast bara dagsländorna när dom kläcker till vuxna insekter men om man tar sig lite tid att leta under ytan så förstår man varför fisken huvudsaklingen äter dagsländor i nymfstadiet.

 
Image
Forssländans nymf är en typiskt krypare

Dagsländorna kan delas in i fyra varianter (i USA delar man av någon anledning in dom i sex olika) utifrån nymfernas levnadssätt; Krypare, Grävare, Simmare och Klättrare.

Simmare = Strömlinjeformade med hår på stjärtspröten och oftast stora gällar från sidan av bakkroppen.
Grävare = Kraftiga framben och "betar" längst fram på huvudet. Gällarna är "håriga" och sitter på ovansidan av bakkropen.
Krypare = Platt krop och kraftiga ben.
Klättrare = Starka långa ben men små hårdare gälare.

Gemesamt för alla dagsländenymfer är att de alltid är mest utsatta när de skall ta sig till ytan för att kläckas. Forssländorna t.ex. som tillhör kategorin krypare lever på botten på och under stenar i strömmande vatten och simmar nästan aldrig utan kryper istället omkring på botten tills det är dags att kläckas, på engelska kallas de också "Stoneclingers".

Simsländor och vasssländor tillhör kategorin Simmare och lever "fritt" och simmar omkringi strandzonen i skydd av växtligheten. Olika levandsätt visar sig också i utseendet på nymfen, forssländorna är platta med kraftiga ben som gör att de kan hålla sig fast bra i den hårda strömmen, simsländorna och vasssländorna är spolformade med stora gälar vilket gör att de är väldigt snabba simmare osv.

Livet som nymf går ut på att äta och växa sig större, i princip alla arters nymfer lever av växtdelar och aler. Dagsländorna är en av de inseker som gör flest hudömsningar när den växer, vissa arter byter hud upp till 20 gånger under livet som nymf.

Livet som vuxen slända
När det är dags för dagsländan att göra sin näst sista hudömsning för att bli den vuxna sländan så lämnar den sitt normala boende för att ta sig upp till ytan. Detta är en färd som kan ta olika lång tid bereonde på artens förmåga att simma samt hur strömmande vattnet är. Många nymfer börjar bli aktiva flera timmar innan de gör den slutliga resan upp till ytan, de kan börja simma bitvis upp till ytan och tillbaka ner igen flera gånger innan de slutligen tar sig hela vägen upp. Man kan se på en nymf om den är nära att kläckas, ju mörkare vinganlagen är desto närmare kläckning är den, när det är dags att ta sig upp mot ytan är vinganlagen helt svarta.

Vissa dagsländer har även en förmåga att klättra upp ur vattnet för att kläcka på fasta föremål, stenar eller annat, men de flesta kläcker i vattenytan. Väl uppe i ytan så kämpar sländan för att komma ur nymfhuden och även tränga igenom ytspänningen, här är den oerhört utsatt för fisken som bara kan komma och plocka de kläckande nymferna strax under ytan. Även när sländan börjar ta sig ur huden så tar det olika lång tid för den att komma ut helt och hållet. Jag har sett Sjösandslända kläcka på bara ett par sekunder och Forsslända ta 20-30 sekunder på sig att helt komma ur nymfskinnet.

När den vuxna sländan kommit ur nymfskinnet är den i stadiet Subimago, eller som det heter på flugfiskespråk: Dun. Nu kommer sländan att sitta kvar på vatten ytan en stund för att "hämta andan" och pumpa blod ut i vingarna som sedan hårdnar så att den kan flyga iväg.

 
Image
Nykläckt Sjösandslända med nymfskalet hängandes under i ytan

Återigen så är sländan nu ett lätt offer för vakande fisk, och det är också det här stadiet som många av oss ser när vi ser fisken ta sländor på ytan. I detta stadie "Dun" så är sländan ganska oklar i sina färger och vingarna är "smutsiga" och bara delvis genomskinnliga.

När vingarna är torkade och sländan hämtat andan en stund så kommer den att lyfta från vattnet och inte komma tillbaka förens det är dags för parning. Nu söker den istället skydd i växtligheten på land. Om du skakar i träden vid sidan av ett strömmande vatten mitt på dagen så kommer du ofta att se många dagsländor flyga iväg och söka nytt skydd. Här väntar den 1-3 dagar då den också genomgår sin sista hudömsning för att bli en Imago, eller som det heter på flugfiskespråk; en Spinner!

Image
Dun av Sjösandslända med "smutsiga" vingar och Spinner av Stor Vasslända med glasklara vingar och tydliga färger

Förvandlingen från Dun till Spinner är snarlik den från nymf till vuxen slända. Som spinner är sländans vingarna  nu helt genomskinnliga och ibland nästa regnbågsskimmrande. Färgerna i kroppen är nu också mycket klarare och kontrasterna mellan de mörka och ljusa sektionerna är skarpa. Även stjärtspröten bli längre i Spinner stadiet än i Dun stadiet. Nu är sländan redo för parning!

Parning, äggläggning och död

Själva parningen och äggläggningen sker ofta någon gång under eftermiddagen och kvällen. Då börjar dagsländorna lämna sina skyddade gömställen i växtligheten vid land för att söka upp en partner. Själva parningen är en mycket lustig dans. Sländorna åker upp och ner i luften, först upp och sen faller de raskt ner igen, och sen upp igen. Dagsländor som parar sig går inte att missta sig på!

Hanarna dör ganska snart efter själva parningen medans honorna har en uppgift kvar att utföra; äggläggningen. Det förekommer att honorna hos vissa arter nu faktiskt skjuter upp själva äggläggningen, t.ex. Gul Dammslända men nästan alla lägger sina ägg direkt efter parningen.

De flesta arter lägger sina ägg direkt på vattenytan medans vissa (t.ex. Åsländorna) tar sig ner under vattenytan för att lägga sin ägg. Oavsett metod så kommer honorna efter att ha lagt sina ägg var utmattad och falla ner på vattenytan i den mycket karaktäristiska "Spent Spinner" positionen och dö.

Spent spinner måste vara en av de mest framträdande siluetten som en hungrig fisk kan se, och en oerhört tacksam possition för flugbindaren som lätt kan efterlikna den. Lika lätt som det var för fisken att plocka kläckande nymfer i vatteytan blir det nu igen när den kan i maklig takt ta sländorna där de ligger och flyter helt stilla.

 
Image
Spent Spinner fotad av Björn underifrån i vattnet för att visa fiskens vy
 

Våra viktigaste dagsländor
En väldig övergripande presentation av våra dagsländor utifrån de nio olika familjerna de återfinns i kan vara på sin plats innan vi går in i mer detalj runt några av de viktigare:

 Familj Svenska  Kategori Återfinns  Information Antal
 Ametropodidae  Selsländor Simmare Lugnvatten  10-14 mm, nymfer har stora gälar  1
 Arthropleidae  - Krypare Lugnvatten ca 25 mm Oerhört sällsynt. Finns i enstaka vatten i södra sverige  1
 Baetidae

Åsländor
Sporsländor
Dammsländor
Aftonsländor

Klättrare Primärt strömmande vatten Åsländorna har 10 olika arter i sverige som kan vara väldigt svåra att skilja åt.  14
Caenidae Slamsländor Krypare  Lugnvatten De flesta arter i denna familj är 3-5 mm långa  7
Ephemerellidae  Strömslända Klättrare  Strömmande vatten Okänslig för föroreningar runt 10 mm långa  4
Ephemeridae Sandsländor Grävare Både lugna och strömmade vatten De STORA sländorna i sverige. ca 25 mm långa.  2
Heptageniidae  Forssländor Krypare Primärt strömmande vatten  10-12 mm, nymfen är kraftigt taperad  4
Leptophlebiidae  Vassländor Simmare  Lugnvatten  10-12 mm, nymfen har långa smala gälar. En av de första att kläcka på våren  6
Siphlonuridae  Simmsländor Simmare  Lugnvatten  8-18 mm, stor simslända är vår näst största slända  5

Av våra 46 olika sländor så finns det vissa som är viktigare än andra att känna till eftersom de på olika sätt är mer intressanta än andra för fisken, antingen genom sin storlek, mängd eller dominans.

Stor och liten Vasslända

Två av de första att kläcka på våren, först kommer liten Vasslända och sen den stora. Normalt är dessa dom som kläcker innan våra stora Sandsländor kläcker, och många gånger kläcker dessa sida vid sida.

Nymfen är lätt att känna igen på sina långa smala "trådlika" gälar som sticker ut längs bakkroppen, nymfen är hos bägge två brun till mörk grå. Stjärtspröten hos nymfen är längre än själva kroppen och hålls alltid utspärrade i rät vinkel från kroppen.

Nymfen är en mycket livlig liten krabbat som kan vara väldigt aktiv i vattnet under vinterhalvåret. Den trivs bra i väldigt långsamt rinnande vatten eller i sjöar, trivs också utmärkt i kraftigt försurade vatten, liten vasslända är den enda dagsländan som kan klara PH under 6. Den kan där vara väldigt dominerande eftersom många andra dagsländor inte trivs i dessa vatten.

Den vuxna sländan kan variera lite i utseende, men den har alltid klara kontraster mellan mörka och ljusa partier. Normalt har den lilla Vassländan mycket ljusa sektioner i skarvarna mellan segmenten i kontrast mot de mörkt gråa sektionerna på resten av segmenten. Stor Vasslända växlar mellan nästan klar rött mellan segmenten till mörk brun/grått.  Denne kontras mellan ljust och mörkt syns tydligast i Spinner stadiet. Liten Vasslända blir mellan 6-9 mm och stor upp till 12 mm och bägge har tre stjärtspröt. 

 
Image
Liten Vasslända
Image
Stor Vasslända

Sjösandslända och Åsandslända
De nästan legendariska kläckningarna av Sandsländorna, eller "Rocken" som de ibland kallas för uppe i norr är en enormt viktig händelse för många flugfiskare i sverige framåt vårkanten. De är de överlägset största vi har i norden och på vissa platser kan kläckningarna av dessa "små flygplan" orskaka en vakfest hos STOR fisk som inte uppnås vid någon annan kläckning. Sländan kläcker redan i maj i södra sverige och juni-juli uppe i norra sverige. Jag har under samma år fiskat i västsverige under Sandsländekläckning i maj och Jokkomokk i juli. Kläckningarna pågår normalt 2-4 veckor. Litteraturen brukar säga att Sandsländekläckningarna normalt är av vikt för fiskaren på förmiddagen, när sländan kläcker, och på kvällen, när de skall till att lägga ägg. Jag har dock fiskat i vatten då framför allt sländornas kläckningarn pågått större delen av dagen och fortsatt under äggläggningen hos de några dagar äldre sländorna.

Skillnaden mellan Sjösandslända (Vulgata) och Åsandslända (Danica) ser man direkt i namen på de två; Sjösandslända lever alltså i stilla vatten och Åsandslända i strömmande vatten. Utsende mässigt så skiljer sig de vuxna sländorna åt mest genom att Åsandsländan ljusa partier är mer oliv medans Sjösandsändan är något mer åt det gula hållet. Mellan nymferna så är skillnaden enbart i täckningen på bakkroppen där Åsandsländan har något större mörka markeringar än sitt sjölevande syskon. I vissa sjöar där stränder är speciellt  vindutsatta kan man hitta Danica och Vulgata i resten av sjön, men annars så hittar man nästan aldrig bägge två i samma vatten.

  Nymfen är oftast vitgul med mörka trekantiga markeringar på den bakre halvan av bakkroppen, jag har dock i vissa vatten hittat nymfer som är mer grå/bruna än de normalt gula. Men så är det för alla dagsländor, utseendet kan variera något mellan olika typer av vattendrag. Gälarna är långa, rörliga och fjäderformade och invikta över ryggen. Ändspröten är mycket korta och med fina fälstrån längs sidorna. Benen är korta, kraftiga grävben och längst fram sitter vad som ser ut som ett par små elefanbetar!

Utseendet är typiskt för en Grävare, att gälarna ser ut som dom gör möjilggör för nymfen att ta upp syre även när den är nedgrävd i sanden, benen är dåliga att simma med men perfekta att gräva med, till och med betarna finns till för att nymfen lätt skall kunna gräva sig ner under bottensanden. Nymfen lever som ett rovdjur som lever största delen av sin tid som nymf nedgärvt i ett u-format rör. Vilket gör att den är till störst intresse för fisken när den skall till och kläckas.

Image
Tomt nymfskinn efter en nyligen kläckt Sjösandslända
 
Image
Öringgodis
 

Den vuxna insekten har tre stjärtspröt, är gul/oliv till färgen och honan större än hanen som i sin tur har längre framben, större ögon och längre stjärtspröt. Bytet från Dun till Spinner sker normalt mellan 24-36 timmar och äggläggningarna och spent spinner stadiet kan vara massivt! Jag minns ett år när jag fiskade i Vättlefjäll och man såg fler döda Sjösandsländor än vattenyta där jag stod och fiskade, och öringen vakade överallt!

Har man en gång befunnit sig mitt i en stor kläckning av Danica eller Vulgata så är man fast och har sig oftast ett minne för livet. Fråga vilken flugfiskare som helst om hans första kontakt med våra stora "majsländor" och han får något drömskt i blicken. Vi är många så har tagit våra personliga rekord på t.ex. öring under sådana kläckningar. Jag minns fortfarande min 1-6 kilos öring som jag tog på torrfluga under min första Sansländekläckning.

 

Brun och gul Forsslända
Forsländorna hör de strida strömmarna till och kan i vissa vatten finnas i stora mängder. Min erfarenhet är att Brun Forsslända är mycket vanligare än den gula. Forssländornas nymfer är typiska krypare som lever sina liv under och på stenar i den strida strömmen. Ganska kraftigt taperade med små gälar, den har ett väldigt karaktäristiskt "trekantigt" utseende.

De vuxna sländorna skiljer sig främst i färgerna, brun forsslända är brun/beige till mörkbrun, något ljusare i Dun stadiet och blir 10-14 mm lång. Den kläcks ofta tidigt på morgonen och parning sker väldigt nära vattenytan.

Den gula forsländan är något av det vackraste man kan se vid ett strömmande vatten. Klar, nästan lysande, gul och i Dun stadiet är även vingarna gula halv-genomskinnliga. Har tidigare haft ett rykte om sig att fisken inte äter den, men jag har själv sätt fisk gladeligen gått upp och tagit både nykläckta Dun och spent spinners.

Både brun och gul forsslända har två stora kläckningsperioder, en på försommaren och en på hösten. Båda arternas sländor har två stjärtspröt som är långa och hålls i rät vinkel från varandra.

Image  Image
Nymf av Gul forsslända och Dun av Brun Forsslända

Stor Åslända - Baetis Rhodani

Baetis släktets 10 olika arter är svåra att skilja åt med ett undtantag, Stor Åslända: Baetis Rhodani. Tack vare att den är större än de andra (ca 10 mm) Baetis arterna så är den lätt att identifiera. Den har kallats sveriges vanligaste dagslända och som stapelföda till Öringen så måste den anses vara väldigt viktig. Den föekommer riktligt i alla typer av vattendrag och ofta flera gånger vanligare än alla andra dagsländor tillsammans i ett vatten.

Nymfen är tydligt cigarrformad ca 10 mm lång med små gälar som hålls vinkelrätt från kroppen. Färgen är oliv/brun med korta stjärtspröt där mittensprötet är kortare än de andra två. Som vuxen är sländan brun/oliv i dunstadiet och mörkare mahognyfärgad som spinner, den har två ljusa stjärtspröt som är lika långa som kroppen.

 Honan hos Stor åslända lägger sina ägg genom att dyka ner under ytan mot botten för att sedan sakta flyta upp till ytan igen, något som kan ge upphov till ett intressant nymffiske! Genom att fiska indränkta torrflugor som tappat flyförmåga eller en klassisk våtfluga kan man få ett riktigt roligt fiske! Sländan är också känd för att ha väldigt dålig flygförmåga efter kläckning vilket kan leda till långa drifter som fisken inte är sen att untnyttja. I många vatten har Stor Åslända två kläckningsperioder under året.
Image
Baetis Rhodani redo för kläckning


 

Källor
"Dagsländor - från nymf till Spent Spinner" - Sören Lindroth
"Dagsländor i öringvatten" - Kenneth Boström & Tommy Bengtsson
"Smådjur i sjö och å" - Lars-Henrik Olsen & Ulf Svedberg
Torbjörns flugfiskesida och diverse andra internetsidor

Foton av Björn Arkenfall och Ulf Hagström, copyright Elmerfishing 2006

Copyright © 2017 elmerfishing.com. All Rights Reserved.
Joomla! is Free Software released under the GNU General Public License.
JoomSpirit